vntanlngtan.blogg.se

Så hände det.

Blod!

Min värsta mardröm just nu! Och jag vet inte, jag är upp och ner. J är typ knäckt.

Gick på toaletten och det var en blöt fläck stor som en halv 20-lapp i trosan såg det inte först, är i stugan och mamma skulle borsta tänderna så hon stod precis bredvid mig när jag passade på att kissa, torkade mig, tittade och skulle just slänga när jag såg, blod! På hela pappret, visade mamma som blev ledsen och upprörd, gick direkt till angelsoundet (bara 1 timme tidigare hade både pappa och mamma fått lyssnat på mitt hjärta och på bebis hjärta som idag hördes starkare än tidigare) hörde förfarande bebis hjärtljud, mamma och J var upprörda, pappa fattade inget, ingen hade hunnit sagt något. Mamma tjatar om att ringa.

Jag ringer 1177, saftigt sitter jag heltiden på toaletten, tittar och studerar, är det inte rätt mörkt? Det är inga klumpar, och absolut mindre än första torkningen. Efter 15 min svara en sköterska på 1177, hon undrar om jag har ont, det har jag inte, har jag haft ont under dagen, det har jag inte, får veta att blödningar tidigt i graviditeten är vanliga men att det kan vara ett påbörjat missfall, om det är kommer blödningen öka och det kommer börja kännas i magen, börja som mensvärk och sedan öka.
Hon ville att jag skulle avvakta, jag förklarade lugnt men med darrig bristande röst att vi har väntat på detta barn över 2 1/2 år och frågar om det i te finns någon möjlighet att få se om allt står rätt till idag, hon hoppas på det och ringer till sjukhuset medan jag väntar, hon kopplar mig vidare till kvinnokliniken och nu har tårarna börjat rinna, denna sköterska är inte lika förstående, utan menar att jag måste vänta och se om det blir värre, spelar ingen roll hur orolig jag är, och även om det skulle vara ett missfall kan de inte hindra det, hon trodde dock inte att det var det eftersom "blödningar tidigt i graviditeten är vanliga" och att jag inte har ont eller att det inte blöder mycket.

Blöder mycket? Vad är mycket? Vilket blod som helst i min sitts är inte bra!

Sköterskan på kvinnokliniken kunde efter lite tjat ordna en tid för koll och ul på måndag kl 11. Jag tog den, hur det än är vill jag se på vår bebis. Även om jag slutat blöda.

Och skulle jag fortsätta blöda så kan jag åka till akuten, jag KOMMER åka till akuten om det fortsätter.

FAN, FAN, FAN!!!!!

Men jag är rätt lugn i kroppen, efter samtalet pratade jag med pappa och J, de blev lugnare, pratade ned mamma som tyckte jag skulle åka på en gång, men vi är ju i stugan nu, det är 5 mil in till stan. Efter det lyssnade jag på hjärtljud igen och de lät fortfarande.
J lyssnade också, sen på mitt hjärta och sen på bebis igen. Och han sa att de lät som olika hjärtslag, olika takter och att bebis hjärta lät mycket närmare och starkare, tydligare idag än i förrgår.


Blir inte mycket sömn i natt...