Rörigt

publicerat i Allmänt;
Förlåt för det förra inlägget. 
Jag ser att det är okontrollerat och inland oläsbart. 
Känslorna utan på liksom, nervig. 
Förlåt! 

I tisdags morse fick han en stroke och de avslutade då allt livsuppehållande. 
I onsdags kl 13.05 tog mon morfar sitt sista andetag.
Kl 13.30 samma dag landade min mammas och pappas flyg på Arlanda. 
Hon hann inte hem för att säga hejdå. 

Det gör ont i mig till och från. Hugger i hjärtat. Han fattas mig! 
Och jag är så ledsen för min mammas skull. Han var ju inte i närheten av så här sjuk när hon åkte. 
Han sa att hon skulle åka. Att hon och moster skulle sluta dalta med dom och att de (mormor och morfars) vill klara sig lite själva. Att vi fick komma och hälsa på men vi behövde inte vara där varje dag. 
De skulle börja titta på 2:or till hösten, på markplan, så morfar kom ut med rullatorn. 

Jag får ont i hjärtat och lite ångest över hur ont det gör att förlora någon som står en nära. 

Vart är han nu? Är han ensam, kall, frusen, vilse? 
Eller har hann funnit ro? 
Slipper sin egen ångest och all smärta. 
Ser han ner på oss och vakar över oss? 

Det gör mig glad in i hjärtat att vi var där både i söndags och måndags och även förra tisdagen. 
Att han fick pussar och kramar av Freya och fick känna denkärlek bara ett barn kan ge via glädjen i hennes ögon. 
Att jag fick veta hur stolt han var över oss och över henne. Hur ledsen han var över att inte få vara med när hon växer upp. 

Hur glad jag är över att jag fick se hur riktig kärlek mellan två människor kan vara. 
Mormor och morfar firade 51 årig bröllopsdag i söndags och de pussades, kramades och grät ihop och viskade som bara älskande kan göra. 
Jag är glad att jag fått varit med ich varit delaktig i det. 


Han fattas mig så det gör ont.



Livet

publicerat i Allmänt;
Är inte alltid rättvist. 
Mitt liv stor still. 
Min morfar ligger för döden. 
Det gick formaten än vi väntat. 
Min mamma och pappa är på semester i Kroatien. De kommer hem i morgon men vi vet inte om hon hinner hem. 

Jag är så ledsen för hennes skull. 
Jag är så ledsen för hela situationen. 

För två månader sedan hittade  de cancer, på 3 ställen. 
Han är 75 min morfar, klar i huvudet, akturitär och super pigg (vanligt vis) en gubbe med krut i!
Det gick inte att göra något. 
De skulle sätta in smärtlindring och öka den i takt ned att sjukdomen blev aggressivare. 
Förra tisdagen var vi alla där (hos mormor och morfar) sa hejdå till mamma och pappa innan deras resa, planerade för torsdag denna vecka, 29 maj, jag fyller år, morsdag var i söndags, min bror fyllde den 20.e ich mister fyller 4 juni. Det skulle firas, vi pratade även om att vi kunde åka ut till landet, mormor och morfars sommarstuga, dör jag spenderat varenda sommar och helg från jag föddes tills jag var stor bog att ha intressen hemma i stan, åka dit över dagen och fira midsommar, om morfars fortfarande kände sig pigg, i torsdags blev han inlagd pga smärta, cancern hade spridit sig i taket fart. 
Vi hälsade på i söndags, han var hög på morfin och fick inte ett ord rätt, mumlade bara. 
Det ända han fick rätt och fick ut tydligt var till sköterskorna när de kom 
"Barnbarn, barnbarns barn, Freya, lyckan!" 
❤️
Emellanåt slumrade han till ich vaknade till efter någon minut, med å gest och rädsla i blicken. Ångest över döden.

Vi var även dör igår, och då var han pigg, kund resa sig ur sängen, gp på toaletten ich lämna rummet med rullatorn, Freya var höjdpunkten, men han är essen över att inte få vara med nör hon växer upp ledsen över att inte få lära känna henne och att hon inte får lära könns honom. 

I morse fick han en stroke. Han lever fortfarande, men de har avslutat allt livsuppehållande. Så nu är det frågan om dagar än som vi först trodde, månader och år. 
Jag är glad att vi var där både i söndags och igår, att mitt sista minne kommer vara nör han var pigg och han bar glad och stolt över min dotter. Hans lycka. 

En bild säger mer än tusen ord! 

Hon stod på sängkanten och böjde sig fram och ville pussas!sen borrade hon i. Sitt lilla huvud i hans hals och sa blåste. 
Hon gör inte "rätta" men vi inbillar oss att hon gör som vi gör på henne ❤️ 
Han sken upp och var så nöjd! 
Blir en tung vecka och jag är så glad för min lilla solstråle. 

Ta hand om er! 

#fuckcancer

13 maj

publicerat i Allmänt;
Nu var det länge sedan igen 😕 
Vi har varit krassliga och drabbats av hemska besked. 

Freya fick ögonfluss för typ två veckor sedan, gick över på ca 5 dagar ich blev aldrig jätte kletigt eller rött och hon verkade inte klia sig ögonen, tvättade/baddade med ljummet vatten på bomullspadds fkera ggr om dagen och bytte kräkisar 100 ggr om dagen och tvättade sängkläderna 2 ggr. 
Lite snuvig i näsan blev hon också och vi fick torka och torka, men lika glad flr det var hon, mammas hjärte-gull. 
Men lite mammig och gnällig har hon varit vid sovning och nattning under den  veckan hon varit krasslig. 

Iaf dag 3 så åkte jag på förkylning och ögonfluss gånger typ 100

Ursäkta äckel-bild 
Fick inte upp ögonen på morgonen, fick riva bort alla klumpar och halv blind ta mig upp och tvätta ansiktet och ögonen med vatten, blev röd i ögon vitan och det kliade och kändes som grus i hela ögonen, sved och kändes torrt fast kletigt... 

Skulle ringa vct nu i måndags men då var det helt plötsligt nästan bra. 
Och idag än bättre. 
Så lät bli att ringa vct.

Jag vet att jag ibland är lite gring på maken gällande renoveringar och så, men, fy fan vad lycklig han gör mig. Allra mest för att han älskar vår dotter på ett sätt jag aldrig trodde var möjligt, och den relation de har, hon är pappas flicka! 
Och för att jan älskar mig. 

Vi har vänner som valt att gå isär, de har ihop en dotter som blev 1 för ett tag sedan. Och mycket har misskötts av den som lämnar, vi tycker synd och står på den lämnades sida, främst min make. Han är så fruktansvärt illaberörd av detta. 
Och detta har gjort att vi diskuterat bort förhållande ich liv, tankar och värderingar, en massa, fram och tillbaka. 
Och vi stor kvar på vår stabila trygga gemensamma grund, trotts graviditet ned sjukskrivning från v 17, och snart 5 månader av spädbarnstid.

Vi har gemensama hopes and dreams och är på väg mot samma mål! 

Jag älskar att han höjer min mamma kropp till skyarna, nästan mer än innan Freya kom. 
Allt är toppen och kärleken spirar här. 


Äta upp pappa! ❤️

På promenad 🌸

På torsdag blir Freya 5 månader! 
Vart tog den tiden vägen?! 
På fredag är det dags för 5 månaders sprutor... Och denna gång blir jag själv att gå iväg. 

5-månaders uppdatering. 

🌸 greppar föremål medvetet
🌸 kan medvete föra föremål till minnen och pricka. 
🌸 kan ta ut och stoppa i nappen igen, med lite klurande, men skrattar så hon tappar den varje gång hon lyckas. 
🌸 några enstaka ggr har vi gått ordentliga skratt från magen, maken har fått flest hittills. 
🌸 sover hela natten 19-06 
🌸 testar ljud som höga skrik och tiger-morr
🌸 vill stå upp nästan hela tiden. 
🌸 hon hittar på nya ljud typ jämt. 
🌸 och när hon vaknar försöker hon sätta sig upp som i en sit-up, innan hon ens slagit upp ögonen.. 😂 
🎀

Till det tråkiga. 
Min morfar fick i förra veckan besked om aggressiv obotlig cancer. 
På 3 ställen i kroppen. 
Tror det var lever, mjälte och en ryggkota, men osäker på vilka delar de var i magen.
Finns inget att göra, går inte att behandla. Utan de ökar bara smärtlindringen allt efter att smärtan ökar tills han blir inlagd för sista skedet. Kan ta veckor, kan ta månader. 
Jag hoppas på år, även om det inte verkar så. 
Vi står varandra så fruktansvärt nära i vår familj. 
Det är tungt. 
Mamma, mormor och moster är i upplösningstillstånd. 
Lillebror vill inte veta av det alls, utan slår ifrån sig. 
Jag lan inte heller hantera det. Går inte att ta in. 😕




/S