Text

publicerat i Funderingar;


"Jag vaknar före dig, när solen stiger upp, men jag ligger kvar bredvid en liten stund.
Tar din lilla hand i min, känner doften som är din, så underbart det e att du finns till.
Jag ger dig all den kärlek jag har, oh du lilla barn.

Varje gång jag ser dig, händer nåt inom mig. Finns det något större i världen än kärlekens barn.
Känner all din värme, när jag har dig nära. Vi kommer alltid vara här vi två, i en värld som e vår.


Jag håller andan för ett tag, hör dina lätta andetag. Du rör dig i din dröm så jag stannar kvar.
Du vaknar och jag ser, dina ögon och dom ler
Då våra blickar möts då är det vi.
Jag kommer ge dig all den kärlek jag har, oh mitt lilla barn


Varje gång jag ser dig, händer nåt inom mig. Finns det något större i världen än kärlekens barn,
Känner all din värme, när jag har dig när. Vi kommer alltid vara här vi två, i en värld som e vår."

Ännu en låttext, denna av Linda Bengtzing

Även den en fantastisk bit men även den om det där barnet son inte finns, än.

I huvudet är vi ju redan klara, vi vet. Hur vi vill gör när vi berättar för vänner och familj, om vi vill veta könet, hur vi vill göra med Kub. Vilken/vilka sängar vi vill ha, vilken vagn, vilket rum som får bli det första bebis-rummet i vårt underbara hus.
Vi har pratat om uppfostran och vikten av att alltid vara på samma sida. Och om vi tycker något annorlunda någon gång så tar vi det med varandra sen. Sagt ord gäller.
Vi har diskuterat hur vi vill ha det sen, med vuxna barn och stort hus. Vad vi vill göra sen.

Vi har redan bestämt oss för att det är vi mot världen. Det kommer alltid vara vi.
Jag läser en massa bloggar och forum.
Och jag har hopp om att det kommer gå vägen. Och jag känner mig så trygg med att J är med i allt jag gör/vi gör, och han är engagerad och vill detta lika mycket om inte mer.
Det var hans idé att sluta med preventivmedel, han tog tag i sin vikt och gick ner 96 kg, med målet att orka leka med vårt kommande barn. Målet var ytligare -20 från plus på stickan till bebisankomst.
Han kommer med tips och råd.
Han är världen bästa. Set gör att jag orkar.
Orkar försöka, igen och igen och igen efter varje mens.

Denna månad var körd redan innan den började, ägglossningen var precis två dagar innan julafton, och vi har sovit borta, kommit hem sent, haft 100 saker att göra och fick aldrig liksom till det. Så nu är det bara att vänta. 1 vecka kvar till mens, exakt idag och tre veckor kvar till nästa ägglossning.
Var även tvungen att ta min migrän medicin idag och den hämmar fertiliteten, men bara under ett dygn, så just denna månad gjorde inget.
Men ändå retligt.

Tillbaka till verkligheten.

/S <3

Kommentera inlägget här :