Idag är det exakt ett år sedan.
Ett år sedan vi äntligen fick se två streck på Stickan. Det är så svårt stt ta in. Så stort!
Som jag kommer ihåg den dagen.
Dagen innan hade ett par av våra vänner fått en dotter, en Tyra.
Hade lite ont i hjärtat.
Dels var hon den första i vår närmaste krets som blivit gravid trotts att vi då redan kämpat ca 1 år. Och sedan att innan jag träffade J var Tyra mitt favorit namn, men J's brors dotter heter Tyra så vi gav bort det namnet till dem.
Jag var super glad för deras skull men ändå ett litet sting, var ändå inte helt ledsen då vi måndagen denna vecka fått hem papper på att vi skulle få göra ivf och ett datum för genomgång av medicinering, jag hade ringt till fertilitetsenheten som räknade lite snabbt ich sa att hon trodde de i såna fall skulle hinna med äggplock innan midsommar.
Så jag var ju glad att vi var på gång på riktigt. Men ledsen över att vi inte kunde själva och man vet ju inte om det funkar med ivf.
Jag hade tagit ledigt torsdag och fredag för att J var mellan två jobb, han hade just slutat på vårt gemensamma jobb och skulle på måndagen börja på det jobb han har idag.
Det var lön och vi var i Västerås för att shoppa och jag hade envist bestämt mig för att faktiskt köpa ett par gravid jeans. Jag hade provat några när jag och vår vän ,som fick barn dagen innan, varit på hm i Västerås (11mil från där vi bor) nör hon precis blivit gravid och inte var offentlig än, och eftersom jag blivit tjockare och inte trivdes i de kläder jag hade och inte vill lägga pengar på kläder när jag dels var tjock och ändå tänkte bli gravid (om det gick)...
Jag provade två par jeans och en amnings bh ich stod redo att ta med dem till kassan när jag plötsligt ångrade mig.
Tänkte, va fan håller jag på med?
Ska jag köpa gravid-jeans för att jag är tjock och så fruktansvärt gärna ville vara gravid. Inga byxor i världen kunde ju göra mig gravid.
Just då kände jag att det aldrig skulle bli vår tur, det kom några tårar och jag minns att J tog ett steg emot mig och kramade mig och sa "Det är vår tur snart, jag vet att det är det."
Jag hängde tillbaka kläderna och köpte sedan två ost vanliga jeans i stor strl och några linnen. Hormonerna var ur shack ich lite mensvärk hade jag, men den skulle ju komma under morgondagen så det var ju inte så konstigt.
Vi åkte hem till svärföräldrarna som bor i närheten av Västerås ich skulle sova där under natten, maken ville åka till Ica och köpa godis och undrade om jag ville ha med något.
Jag: "Ett grav-test"
J: "Det köper jag inte! Vi har gjort typ 200 test. Du blir bara ledsen. Vi har ju kommit överens om att vänta iaf till på måndag. Så du iaf gått över två dagar. Dy vet ju att den förmodligen kommer i morgon precis som vanligt och du blir bara ledsen. Jag vill inte köpa något."
Jag: "Men i de där testen på Ica är det ju två stickor, jag vill ta ett i morgon bitti så jag vet om jag kan dricka vin till maten på din avslutnings middag eller inte."
J:" Men...."
Han köpte ett test iaf och sa när han kom hem att jag fick vänta till morgonen, jag tog pkt och gick på toaletten, var ju ändå två test i frp och jag hade ju gjort typ 200 st. Men man kan ju inte hålla sig fast man vet att det typ är lönlöst och ibland tänkte jag att vad spelar det för roll om jag verkligen väntar in mensen istället för att hyper testa dagen innan och bli ledsen.
Jag kissade på stickan och på två sek ändrade den färg ich visade upp två streck, som blev starkare och starkare...
Jag minns att jag typ bara fick upp trosorna och kastade mig ut från toaletten med byxorna vid knäna, skrikandes efter J...
For in i svärmor som stod precis utanför och viftade med Stickan jag just kissat på i ansiktet på henne...
J kon ut och frpgade vad det var...
Jag:"Der är två streck! Det är två streck! Det är två streck!!!!!"
J: "Jaha..."
Sen gick han, han fattade inte, jag for ut i köket till svärfar som läste bruksanvisningen på frp ich tittade på Stickan...
"Jaha ha, grattis, då hoppas vi att det är så..."
Jag gick in här och på ivf gruppen på fb och la upp detta kort och skrev
Helt jävla sjukt!!!!!
Men visst ser jag inte i syne?! Det är två streck?!
Den natten blev det inte mycket sömn och det var starten på den underbarast människa jag träffat, vår dotter.
Tänk att det var henne vi väntade på! Att det var hon som blev!
Vårt allt! Min mening med livet!
❤️
Så fint att veta att allt ledde till just henne <3