Vi har haft en grinig dam denna vecka.
Eller halva veckan, började väl i onsdags...
Snuttande ca 1 gång i timmen, svårt att komma till ro och hon gnyr och gnäller och inget duger....
Hon skriker ju inte rakt ut men det är påfrestande då vår dotter annars bara sover, äter och är glad. Ev att hon ibland precis efter mat har lite magknip men det är över på 10-30 min...
Hon sover iaf bra på nätterna, tackar universum för det varje dag, hon är inge svår att lägga oavsett om hon är baken eller om hon somnat i någons famn eller själv i soffan.
Hon sover alltid i sängen som står sida mot sida med min sida av sängen.
Vi matar två ggr per natt i snitt. Oftast första gången någon gång mellan 2-4 och andra gången mellan 4-6. Går upp runt 8-9.
I natt åt hon runt 22 och vaknade strax innan 4... Så blev typ 5 timmars sömn för mig... Men då hade också brösten läckt endel...
Men jag tror hon har någon utvecklingsfas.
Hon har inga problem att vara hos folk när hon är mätt och pigg, men så fort hon börjar bli hungrig eller trött, duger bara jag...
J tröstar, vyssar, skönhet och gör i mönster allt jag brukar göra men efter ett tag blir både han och jag less på
Tanken är att vi vid 3 månaders ålder (nu blev hon två månader förra helgen)
Ska börja med lite mer rutiner...
Är ju lite svårare med rutiner när man hel ammar då det måste vara fri tillgång.
Men jag läser lite om det just nu och återkommer när det närmar sig. 😊
***
Nu behöver jag gnälla av mig lite!
Jag blir så sjukt sur och grinig på min man!
Vi har i två år bott i detta hus utan riktigt badrum. En dag bör jag kom hem hade han rivit ut badrummet och så började renoveringen. Det bilades golv och flyttades vägg, det lades rör och byttes rör, byttes fönster... En studie det still typ ett år och sen tog han tag i det igen, då kom en vägg upp i badrummet och tätskick kom upp samt nästan allt kakel... Fattas kakel i hörnen och på en vägg vi byggt ut i rummet och klinker på golvet... Och dör står det still...
Från att han började med badrummet har vi även påbörjat renovering av
vardagsrum (allt klart utom att sänka taket, lägga sista plankan på parkettgolvet och golvsocklar)
Sovrummet
Ska målas och tätas runt dörren, taket ska sänkas och överkurs är att vi skulle behöva bättre garderobsinredning.
Kontoret skulle egentligen bara ha varit en fondvägg men när vi börjar tapetsera ville jag ha samma tapet i hela rummet, men tak ska sänkas och golvsocklar ska på plats.
Ett hål i väggen ska upp och där ska in en karm och en dörr.
Freyas rum (som var tänkt från början, men bu flyttar jag snart in hennes grejer på kontoret då det är mer klart där)
Gips ska upp på alla väggar, karm och dörr till garderoben, sänka taket, tapetsera/måla, riva och lägga nytt golv.
Köket
Halva taket är sänkt, behöver sänka resten, spackla och måla, spackla en spricka i väggen, dra el till hällen och till lampor och eluttag under skåpen, köpa och montera två överskåp över kyl och frys, foga mosaiken, sätta foder och täta runt fönstren, och socklar...
Det är alltså halv klart överallt...
Hallarna ska vi inte tala om!
Men de har vi alltid sagt att vi ska vänta med då man måste igenom dör med allt material till de andra rymmen och då stöter man ofta i väggar och så...
Det som sagts var att badrummet skulle bara helt klart tills bebis kom, detta hände inte då köket kom emellan, och nu hade han till och med satt upp som mål på jobbet att köket skulle bara helt klart så när som på socklar dista januari och badrummet helt klart sista februari.
I och med att han den 3 mars ska göra operationen och sen tar det månader innan han kan kravla på golvet och lyfta mer än ca 1 kg.
Jaha vad händer?
Jo jag får ändå tjata!!
Och jag orkar inte...
Samtidigt som det gnälls på att han har så långt till jobbet och att bästa vore att flytta.
Men vi kan ju inte flytta, eller ens få en värdering av vårat hus nu!
Jag blir arg och stressad!
Jag vill ha ordning!
Han fattar inte! Jag har bott i kaos i snart 3 år och nu har jag snart gått hemma i 8 månader i detta kaos och jag är inte bekväm med att bjuda hem folk!
Vu har spjälsäng och skötbord i vardagsrummet , kläder överallt renoverings grejer överallt m.m
Jag får panik!!!
Nu har jag gnällt av mig!
Jo en sak till!
Många (särskilt j's släkt) kommer med påhopp om hur illa det är att J inte äter nu, han äter ju bara soppor inför operationen.
Jag får dagligen kommentarer som
"Jaha, ska du äta ikväll? Stackars J, går lukta på det"
"Åt du ost och vin, och framför ögonen på J"
Men vad i helvete ska jag göra då?
Sluta äta? Självklart hade jag också velat sympatisera genom att också bara dricka shakes
/ soppor men jag kan inte, jag helammar jag måste äta mat, jag får inte slarva.
Jag kan ju heller inte bara äta äcklig mat för hans skull....
Och jag gör mitt bästa, jag pratar inte mat med J, planerar inte min mat med honom, försöker tänka på att laga mat när han inte är hemma så jag bara kan värma sen så det i te luktar massor, men vi har en två månaders dotter, och alla med bebisar vet, att det är jävligt svårt att få någonting gjort vissa dagar och jag tänker inte sätta J's behov framför Freyas behov.
Mycket arg nu men det går nog över.
En vecka kvar till op, och den veckan han ligger på sjukhus ska jag ordna elektriker till köket, städa ur kontoret och flytta in Freyas grejer där! Hoppas jag hinner och kan. Vet ju att jag kan ha en dam som strular och tar tid och det måste hon få göra. Hon är det viktigaste! <3
Jag skulle bli så galet frustrerad om jag hade så som du har det hemma. Det tär ju på en mer än man kan tro när man inte får ha ordning. Förstår att din man kanske vill för mycket och startar nya projekt hela tiden men det verkar ju inte direkt gynna er :/ Hoppas ni får ordning snart! Vad gäller ätandet så är det väl klart att du måste få äta? Varför ska du behöva straffa dig själv för att din man måste genomgå en diet inför operation? Låter ju väldigt konstigt och det skulle nog inte många utsätta sig själva för! Kramar