Tisdag

publicerat i Allmänt;
V 31 (30+5)

Jag klarade det! 

Jag vaknade i morse. Ryggen var så mycket bättre än den varit på ca en vecka. Humöret var bra! 
Tog en lugn morgon och tittade på mina serier åt gröt och bara slow-startade dagen.

Efter lunch satte jag igång diskande och att göra matlådor för oss att värma i micron nu när köket sakta försvinner... 

Blev 20 matlådor. 

Torsk i ugn med sås , potatis o gröna ärtor

Korvstroganoff och ris med gröna ärtor

Kalops och potatis med färska kokade rödbetor 

Lax med skaldjurssås, färsk pasta och broccoli

Kassler i chili/gröddsås med ris och kalla ananas ringar

I över morgon ska det göras lassange också sen får det räcka... Sen borde köket vara klart :)

I morgon är jag helt uppbokad, på gått och ont. Bävar lite för att ryggen hamnar i kläm.

Ska kl 10 till bm för ännu en kontroll <3 
Och sen blir det oftare, varannan vecka om jag fattat rätt... Ska bli skönt. 
Ska bli kul att se om sf-måttet ändrat sig och har lite frågor, om hon kan känna hur bebis ligger och om de kan titta extra på urinprovet så jag inte har någon uvi och att det är det som ömmar i magen emellan åt... Har aldrig haft det, och har inga problem med kisseriet... Tror att det bara är växt värk.

Kl 11 ska jag till läkaren även detta på mvc, men i rummet brevid min bm. 

Efter lunch vid 13 snåret kommer mina små-kusiner, det inte så små längre, de är 14 och 18, men de kommer hit och ska följa med son tjocka kusin till nya äventyrsbadet som öppnade förra året.. 
Blir första gången på 17-18 veckor som jag badar. Så får se hur det känns att känna sig lite viktlös. Tror jag får hålla mig stilla men det borde gå bra ;)
Sen åker de med mig från lulla byn in till stora staden dör deras mamma (min moster) och jag ska laga lite mat och mysa framför en film <3

Fullspäckad dag ned andra ord, men sen är inget planerat för torsdagen, så får vila då.... 


Hejja mig som verkar vara tillbaka igen <3

/S

Måndag

publicerat i Allmänt;
V 31 (30+4)

Jag är så sjukt trött på nedstämdheten! Att vara lite nere hela tiden, ha nära till tårar och inte veta riktigt varför... 
Jag är jätte trött på det och irriterad. 

När vi var inne i barnlösheten och velade och inte visste om vi någonsin skulle komma dit där vi är idag, då kände jag och mådde så här jämt, alltså nästan hela tiden. Jag börjar förstå nu att det tog så fruktansvärt hårt på mig att jag förmodligen hade någon form av depression, och sen förra veckan har jag känt likadant och det ger mig lite panik. 

Men jag försöker bryta ner allt, precis som jag gjorde innan graviditeten. Så jag i huvudet har "ordning" på det, då könns det lättare när man är mitt i det, iaf för mig, det är när jag är känslig (som idag) och jag tittar tillbaka på veckan som varit och inser att det följer ett mönster, att jag är orkeslös, tung i huvudet och nedstämd, nära till tårar, när jag ser tillbaka, det är då jag får panik. 

Men om jag nu ska bryta ner (för min egen skull) 

1, jag har ont, i ryggen, i höfter, i ljumskar, i musklerna i magen, i revbenen. Sånt kan göra vem som helst nedstämd

2, det är kaos! Det står grejer överallt. 
Vi har två kök i köket, julkartonger och flyttkartonger som alltid varit ouppackade på kontoret, alla barnsaker i vardagsrummet plus tvättställning, allt material till renoveringar tillbarnrum och badrummet står i barnrummet.
Jag vet att denna vecka kommer vara lite körig men håller vi planeringen så är iaf ett kök ute ur huset innan helgen och nya köket på väg upp, det frigör yta. 

3. Folk är energi-tjuvar, de ska minsann tala om hur dålig man är som är sjukskriven, hur man ska leva och vara, hur förlossningen KOMMER vara, och hur svårt och tungt allt är med barn. Att jag inte alls alltid kommer älska mitt barn m.m vem blir inte nedstämd och irriterad av det? 

4, jag känner mig som världens hemskaste fru, livspartner och sambo. 
Jag gnäller, mår dåligt och är stressad. 
Jag tynger min man med stressen över att badrummet inte är klart, att jag vill få barnrummet klart, att köket är ett kaos. 
Så han åker och jobbar 6 kommer hem ca 18.30-19 renoverar det han kan och hinner fram till 22, duschar och går och lägger sig och så börjar hans dag om. 
Och jag får dåligt samvete, för jag är hemma och jag gör ingenting! 


Jag har en hel lista i huvudet på saker jag tror jag klarar av att göra, inte allt på en gång, men lite i taget, men jag har svårt att prioritera, vart ska jag börja, och så värken, nedstämdheten det gör det ännu svårare. 

Ikväll, ikväll ska jag skriva ner den där listan, på papper, och i morgon ska jag börja beta av den! 

Håll tummarna för mig! 


Lördag

publicerat i Allmänt;
V 31 (30+2)

Vi var hemma strax efter kl 23 igår kväll, skruvat ner och burit ner 2 1/2 trapp. Jag bar lite lätta lådor i tre vändor, den högg det fruktansvärt i ljumskar och mellan benen, J slet som ett djur med hjälp av han som sålde köket. 
Men vi orkade inte bära in sllt när vi kom hem, så nu i morse var J uppe och flyttade runt och stuvade runt grejer... 
Jag hämtade lillebror och han hjälpte till att bära.. 

Bebis har börjat sparka under höger bröst i revbenen... Men ändå rätt mysigt och så sträcker den ut sig för att sedan kura ihop sig <3

Nu på G att lämna släp och äta hos svärföräldrarna. 

/S