vntanlngtan.blogg.se

Det var verkligen det häftigaste jag varit med om och för er som har detta kvar, jag är riktigt avundsjuk!

Visst det gjorde ont, men jag skulle göra om det igen, verkligen göra om det igen... 

På lördagen var vi och åt lunch hos J's föräldrar och sedan fikade vi hos hans syster.. Jag var lite nedstämd och trött och trodde detta berodde på inflammationen i kinden och pencillinet... 

På vägen hem runt 16 sa jag till J att det kändes lite konstigt i magen, inget som gick att sätta fingret på och bebis rörde sig ju så det var ju ingen fara, 

Duschade och bäddade ner mig i soffan, stoppade in fläskfilé och pommes i ungen, något som skötte sig själv, vi kollade reprisen av på spåret eftersom vi missade det när vi var på jourvårdcentralen på fredagen... 

Strax efter 18 så gick jag ner på toaletten och lagom innan jag kom fram så kändes det som att någon hällde ut ca 0.5 dl ljummet vatten x 2, tänkte att det kan ju kännas så när man legat ner ett tag och sen reser sig, att en flytning kommer.. Men såg inte ut som flytning i trosan utan bara blött, Sa till J när jag kom upp att 

"Haha nu gick nog mitt vatten."

Och han undrade vad som hände då och jag sa att det var så lite och fostervatten producerar man ju nytt så att så länge det var så lite så händer inget, om inte slemproppen kommer och värkar börja komma... Och jag trodde ju iofs att jag fått lite av slemproppen ett par dagar innan när flytningen var som massa genomskinligt snor, men även den ombildas ju om det inte är dags, satte på mig en binda ut i fall att, de vill att man gör det då de lättare kan se att det är vattenavgång...

Kom på att jag ev behövde ha lite tvättat, om det skulle sätta igång, så jag började samla ihop tvätt och gick ner och precis när jag skulle starta maskinen sipprade det ut igen, fyra ggr, och då tänkte jag, detta är lite för mycket för att vara bara "flytningar" så J  sa att jag måste ringa förlossningen. 

Ringer in och de vill att vi kommer in på en gång för undersökning, trotts att jag inte känner någonting,  har vattnet gått och värkarna inte sätter igång så vill  de sätta igång en inom 48 timmar... 

Så vi packade klart bb-väskan, bytte vatten och sand åt katterna, fyllde på mat åt dom innan vi gav oss i väg... 

I bilen känner jag som lite mensvärk och ett lätt tryck i ryggen... 

Vi är inne på förlossningen kl 20, får träffa en trevlig bm, hon sätter ctg för att kolla bebis och värkarna... 

30 min ska det kollas men när det gått tycker de att bebis verkar lite väl stressad så får sitta yttligare 30 min, och sedan yttligare 30 min... Sen tyckte de att de sett bra ut tillräckligt länge... 

Fick visa upp min binda som nu var lite rosafärgad och kletig... 

 

Hon tyckte det var svårt att avgöra om det var vattenavgång och hon skulle precis gå hem, kl var nu ca 22 och vi fick ny bm och hon hämtade en läkare... De kollade bindan och valde sen att iaf göra en undersökning men med verktyg (de vill inte göra en undersökning pga infektionsrisk om det var vattenavgång) bm ruckar lite på huvudet men inget vatten kom, bara mer slempropp... Får en binda av dem och de ska precis skriva ut oss när de bestämmer sig för att göra ul och kolla havandeskapsflrgiftning, de ser att jag har låg fostervattenmängd men lite över gränsen för, för lite. Och lite äggviteämne i urinen men även det på gränsen.. Både läkaren och bm tycker det är svårt att ta beslut... Värkarna känns lite mer nu men är väldigt oregelbundna och i olika styrka... 

Bm och läkaren beslutar iaf att skicka hem oss med en tid på måndagen för ctg och kolla fostervattenmängden på kvinnokliniken, och att om det kommer mer vatten eller värkarna startar "på riktigt" kan jag ringa in igen... 

Bm vi fick säger "det blir bra, än är det inte dags för bebis"

Onödig kommentar kan jag tycka, då jag minsann hade tänkt stanna hemma och invänta att det börjar och tydligare tecken redan från början... 

I bilen hem blir värkarna lite kraftigare... Och jag säger till J att jag är helt säker på att vi är tillbaka söndagmorgon, känner min kropp och jag vet att nu har det börjat. Väl hemma hänger jag den tvättade tvätten och tänker att vi nu kan få vila lite, kl är nästan 00 och vi vaknade ju mellan 7-8 på morgonen så dagen var ju redan lång... 

Men jag fick värma vetekudde och vanka fram och tillbaka då det gjorde ont... Värkar som blev tätare... 

Kl 1 sa jag till J att vi nog fick ringa igen, då var bindan full i vatten och hade röd/genomskinlig slempropp på sig... 

1.30 är vi inskrivna igen, samma bm som sa att det inte var dags än, sa nu att det inte var några tvivel om att det var vattnet som gått och eftersom värkarna tilltagit som de gjort så sa hon att nu finns det ingen chans att de skickar hem oss igen...

Fick byta om till nättrosor, binda och landstingsskjorta, sexigt värre ;) 

Vi pratade smärtlindring och bm var väldigt mycket för Eda och jag har alltid sagt att jag vill klara det ändå för att jag är mer rädd för själva Eda sprutan än det andra, men att jag bar öppen för det om jag verkligen verkligen hade ont... 

Vi började med akupunktur och ctg....

Fick även en pilatesboll och ett gåbord, kunde inte ligga ner för varje gång jag la mig oavsett om jag just haft en värk så kom det en 1000 ggr värre bara av att försöka lägga sig ner... Sen satte vi tens och tog bort akupunkturen...

Detta var liksom mitt första skede 

Värkarna gjorde ont, var liknande mensvärkssmärtor men ökade i styrka och kom med några min mellanrum... 

Tror kl var runt 3 när hon gjorde undersökning och sa att jag var öppen 2-3 cm och hade inga kanter och bebis huvud stod där det skulle... 

Var sjukt besviken på att jag tyckte jag hade så ont och att det verkligen satt igång och så var jag "bara" öppen 2-3 cm... Pinsamt, folk klara ju av att öppna sig till ca 4-6 cm hemma, och här är jag med akupunktur och tens och tycker det gör ganska så skit ont... Och så är det 2-3 cm 

Nu kopplar vi även in lustgas... 

Fortsättning följer.....