Och vecka 33 har kommit.
Inte långt kvar... Och det går rätt fort framåt ändå...
Kortet är från i torsdags då vi gick in i ny vecka...
I veckan har jag vid tre tillfällen träffat en av mina tjejkompisar som fick en dotter för 4 veckor sedan.
Jag är helt kär. Har fått mysa massor, snusat bebis-hår och hållt nära nära...
Herregud vad min mage får sammandragningar när jag har henne nära... Och vad bebis blir aktiv... Kanske en avundsjuk lite krabat i min mage ? ;)
J kom ju hem torsdag kväll, åh så lycklig jag var... Men, jag hade bokat en restaurankväll med tjejerna så jag hann bara träffa honom nån timme och sen ca 30 min efter 22 när jag kom hem...
Men, när jag kom hem hade han hunnit städa (fast han lovat att bara vila sig, så vi kunde fortsätta renoveringarna nu i helgen) åh så välkomnande det var!
Och jag blev helt varm i kroppen och pirrig i magen....
Nu till något jag irriterar ihjäl mig på!
De säger ju att mam blir mer hormonell och kanske argare och mer lättstött, som gravid, J har inte fått ut för något, så lite som vi btåkat, varit oense eller arg på varandra sen jag blev gravid så lätt hade vi det inte ens första månaderna vi var ihop...
Men däremot blir jag irriterad på samhället, på okända personer, på reklam på tv, på tv överhuvudtaget, tidningar och andra medier...
Nu är jag cp-irriterad på några diskutioner på fb i en av gravid-grupperna jag är med i.
Det pratas om hur man ska göra och gå tillväga om man inte skulle få igenom gravidpenning sista en-två månaderna.
Ska man försöka få ihop det med semester och komp, ska man ta av föräldrapenningen, eller ska man försöka få en sjukskrivning.
Jätte många tycker att man ska försöka få igenom en sjukskrivning, och ger sen tips på vad man kan hävda är fel för att få igenom en sjukskrivning, för man vill ju spara föräldrapenning/dagar så länge man kan.
Jag förstår resonemanget, MEN, det är ju det här som förstör! Och jag är så jävla emot det!
Att folk som inte är sjuka försöker få igenom en sjukskrivningen gör att jag och många med mig, med de problem jag och många andra haft/får under graviditeten, kanske inte blir trodda, varken på jobbet, av läkare eller försäkringskassan. Det krävs också mycket mycket mer resurser från både läkare och försäkringskassan då de så klart vill bli hitta de som fuskar, men de skapar ju en massa oro och otrygghet för oss som faktiskt inte kan jobba.
I endel kommentarer på fb ser jag även att det står typ "ska försöka få en sjukskrivning men annars får jag väl jobba på..."
Jag kan tex inte jobba på om min sjukskrivning inte skulle blivit godkänd! Det gick inte då mitt höger ben gav sig och jag ramlade ihop och ryggen gjorde så ont att jag inte kom upp ur sängen knappt för att gå på toaletten. Jag hade tur som har en arbetslös lillebror som ca två månader i sommras bodde där jag bodde för att hjälpa mig upp de nätter jag ramlat omkull i hallen påvög till toaletten och inte kom upp och J var på resande fot, hjälpa mig upp ur sängen och soffan när det låst sig m.m
Detta kan göra mig så jävla arg!
Sen, självklart. Har du ont, mår dåligt känner en psykiskpress och stress, avsolut, klart du ska prata med en läkare och se om de kan hjälpa dig med en sjukskrivningen, men inte om du behöver hitta en anledning, överdriva den för att få en sjukskrivning för att det vore skönt att få vara hemma innan bebis kommer...
Men som sagt, det behöver inte vara en fysisk smärta/skada som jag anser är rätt för en sjukskrivning.
Jag tycker att hur man än känner kan man prata med bm eller läkare och se vad de tycker. Förklara läget.
Är man stressad, känner sig deprimerad av jobbet och att man inte har lika mycket ork i slutet av graviditet, att man kanske inte sover om nätterna, man är ofokuserad och grötig i huvudet och det inte funkar att jobba, absolut, prata ned läkaren eller bm och se vad de tycker...
Nu är kl iaf 11 och jag ska duka in frukosten och gå ner och hämta upp tvätten, hänga den, diska, baka lite till FUB.en på måndag (innan J kopplar bort spisen), sen kan det vara så att om ryggen tillåter och den för jävliga foglossningen som satt sig i jumskarna och mellan benen, så ska jag försöka dammsuga och städa i tvättstugan och på toaletten i källaren...
/S