Tisdag

publicerat i Allmänt;
V 33 (32+5)


Tisdag och jag har varit vaken sen J åkte till jobbet kl 6... Var iofs vaken lite innan det...  Sovit lite sämre i natt igen, hoppas att det bara har att göra med att det var mycket att ta in och tänka på igår. 

Var först hos sjukgymnasten igår, sen var jag hemma några timmar, ringde runt till massa hyresvärdar och gjorde en anmälan på en super fin 3.a på 80 m2 med två balkonger, gäst toalett och badrum med toalett och badkar och plats för tvättmaskin :)

Men fick också tid för en visning på en 3 .a i samma område, lite mindre 73m2 och sämre planlösning, men vi ligger nog bäst till på den. 

Och ligger även 1-2 på två andra lägenheter, var en tjej innan som lämnat intresseanmälan på båda och stod före oss på båda så vill hon inte ha någon av dem står vi först och vill hon ha den ena står vi först på den andra. 

Så håll tummarna nu!

Kl 15 var det dags för FUB och J skulle försöka hinna, men då hade hans chefer bjudit ner Stockholms chefen, eftersom han iaf inte hade något möte inbokat på eftermiddagen... Då gick det inte... Nu har han iaf tagit helt ledigt de sista två gångerna så han iaf kan vara med då, nästa vecka efter FUB ska vi även in på bb och kolla bildspel ;)

Jag gillar inte riktigt vår FUB grupp... 
Men kanske för att jag har så lätt att störa mig på folk just nu när jag är gravid... Men några av dem tar för mycket tid från det jag vill lära mig. 

Vi är en jätte stor grupp, och det finns två-tre personer som yttrar sig mest och det är inte för att de är nyfikna utanför att de är översittare och vill trycka ner det vi pratar om och så har de en taskig attityd. 

Igår pratade vi amning, och det var jätte intressant, det mesta visste jag redan, men var ändå bra att få upprepning och se en film m.m på det man bara läst... 

Och då kom vi ju in på förlossning, att det är när man får upp bebis på bröstet som det är bra om bebis får ta sin egen tid att "hitta" till bröstet, då det ingår i vår natur... Och om det inte skulle finnas tid eller om det kommer barnmorskor och vill hjälpa till för att skynda på, eller om det blir några komplikationer så det inte fungerar m.m så kan man alltid "börja om" antingen uppe på bb eller när man kommit hem... Lägga sig hud mot hud och låta bebis hitta fram själv... 

Då finns det en tjej (som för övrigt är sjuk nervös för allt, mer om det någon annan gång) som blev  stressad och frågade hur länge man hade på sig innan man var tvungen att åka hem... 
Den här översittare tjejen (hennes 3.e barn, mannens 3.e, men deras första gemensamma) säger då:
"6 timmar, sen vill de att du åker hem" 
Tjejen bara gapar och blir ännu mer stressad, och vi andra och barnmorskan bryter in och säger att ser allt bra ut och om du och bebis mår bra och ni vill åka hem så är minimum att stanna 6 timmar, men är man inte redo får man självklart stanna kvar, men då på bb och inte på förlossningen... 

Och så där fortsatte det. 

Men det finns super trevliga par också och igår blev jag vid 2 tillfällen även uppbackad av tjejen som gjort en ivf och det var ju skönt. Hon hade förmodligen bara en dålig dag sist. 
Nu var hon super trevlig.

Samma tjej som sa det där med 6 timmar och sen kör de ut en (även samma tjej som förra veckan pratade om skolansroll, och hur föräldrar lämnar över ansvar till skolan) svarade även på en fråga. 

Vi diskuterade hur viktig amningen kändes för oss och frågan var 
"Hur kan man involvera pappan i amningen?"

Tjejen svara (med fnysande attityd) 
"Bästa vore ju om han bara kunde laga mat! Så det finns något att äta, (hon tittar på sin man) du får nog sköta allt sånt, tro inte att man hinner med sånt när man ammar (hon ger mig en blick och tittar sedan på sin man ) laga mat, tvätta och handla, något ska du väl göra?!"

Jag kanske har fel, men med tanke på filmen vi just hade sett och på hur frågan var formulerad i skrift tror jag det svaret var fel, sen kanske det är något hon önskar hjälp med, men frågan handlade nog mest om hur vi kan involvera vår partner så den inte känner sig åsidosatt vid amning och hur man kan göra så partnern också får vara med och känna närhet, både egentid, pappa/barn, hud mot hud (det mamma får via amningen oftast) men också närheten mamma/pappa/barn (mamma/partner/barn) och även mamma/pappa (partner)

Så jag och ivf-tjejen (låter så dumt att skriva, men då vet ni vem jag menar och det är absolut inget nedvärderande i det, bara att ni ska veta vem, då jag inte får/kan skriva namn) 
Försökte hjälpas åt att styra om till att prata om närhet pappa/barn och hur de kan vara delaktiga via amning på olika sätt... 

Det var också någon som pratade om katter, och påstod att jag borde stänga ute katterna från sovrummet när bebis kommer, för att jag kommer vilja ha bebisen i sängen och katterna kommer lägga sig på bebisen och i ansiktet på den och min bebis kommer dö... Det hade de läst om, och även tjejen med attityds-problem hade haft katt som gjort så (så klart) 


Orkade knappt ge mig in, men fick även denna gång uppbackning av ivf-tjejen. 

Mina katter gillar inte barn! Och visst de gillar barnsakerna (det nämnde jag iofs inte ens för gruppen) men de är så vana vid att vi flyttar, ommöblering och att vi slänger ut möbler och köper nya, att de aldrig ser något som endast deras, när jag ex flyttade på vagnen, slutade de sova i den, den står på "fel" ställe, nu ligger de ibland på locket till vagnen bara, visst de ligger i spjälsängen och nestet men det är ju för att vi har den står mitt i vardagsrummet, de ser ut genom fönstren därifrån, de har koll på oss när vi ligger i soffan och de ser ytterdörren och hallen som leder till alla rum o hela huset... Klart det är en toppen plats, när vi inte hade sängen stod där hade vi köksstolar och då låg de på dem... I bedside cribben ligger de inte alls längre... 

Jag tror ju att jag får mer problem med mina katter om jag börjar förbjuda och ändra på saker, stänger ut dem från sovrummet m.m vet ju hur det är när vi renoverar något rum och har det stängt då är det väldans intressant att vilja gå in och vara där och alltid stå och vakta vid dörren, står dörren öppen är det inte alls lika intressant... Så får de bara vara med när  bebis kommer, kommer de anpassa sig, de kommer självmant inte vara i sovrummet då de kommer störas av bebis, men jag tror mer på att de måste välja det själva och inte jag bestämma det åt dem. Jag är också helt säker på att de kommer välja bort bebisen... 

Nog om det... Blir iaf irriterad... 

Till något roligt :)
Igår firade jag och maken två år som gifta <3 vi gifte oss 11-11-11 <3
Så efter FUB när J kommit hem åkte vi till stora staden och gick på restaurang, blev asiatiskt, de hade buffé (oromantiskt men så fick det bli) fanns sushi, mongolisk BBQ där man plockade råa grönsaker och råttkött valde sås och lämnade in till en kock som wokade det man själv plockat ihop :) fanns även efterrättsbuffé med glass och friterad banan, färsk frukt och massa godis :)

Idag är det vilodag, har ont i ryggen och ljumskarna.., så blir en soffdag... 

<3
/S 
Magen v 33



Spricker snart ;)

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av C:

Trist med översittare. Ska på första FUBen idag och är lite nervöS..
Grattis till 2 år som gifta <3 kram

Svar: Ja, särskilt när de försöker skrämma upp andra :/ Men själva utbildningen tycker jag är bra och de flesta är trevliga och jag älskar ju att träffa barnmorskor :)

Hoppas du får en super grupp! <3

Kram
Fru S

2:a kommentar, skriven , av Langtarefterbarn:

Kul att hon hänger ut sin man på det viset framför okända människor. Om hon nu vill att han ska göra mer hemma så kanske hon ska ta upp det i enrum.
Trist också att hon tar tid från er som faktiskt är där för att lära er något.

Kraam

Svar: Nr precis, vet inte om hon är osäker och måste hävda sig, eller om hon bara tror att eftersom hon redan har barn sen tidigare ligger hon steget före och vill sätta alla på plats, men det funkar ju inte... Det tråkiga är ju att hon är ju vuxen! Hade kanske haft lite mer förståelse om hon varit typ 18...

Men gubben är ju bra i övrigt och några bra par finns det ju ;)

Kraam
Fru S

Kommentera inlägget här :