Tidigare inlägg hann jag inte publicera igår innan min mobil dog.
Jag är sjukt imponerad av alla ensamstående mammor!
Vilka jävla kvinnor!
All eloge och styrka till er!
Jag är helt slut både i kroppen och i huvudet.
Glömmer typ hälften och har så ont vid varje lyft av Freya, babyskyddet eller stt ens ta mig ur soffan.
Av att kag inte ens kan be J hämta något, skicka något eller hjälpa mig med något.
Ska jag få hjälp, får jag ändå göra hälften själv.
Herregud vad handikappad jag är!
Nog om det.
Idag tog vi oss hela vägen hem till svärföräldrarna, jag Freya och J.
Och vi lyckades även ta en liten liten promenad runt svärföräldrarnas kvarter med vagnen i solen <3
Beställde även hem lite träningskläder så här en lördag :)
Har länge haft en dröm om att springa, bli löpare. Tror det är en träning som passar mig.
Ska börja peppa med Martina Haags bok heja heja och invänta kläderna som kommer redan på måndag.
Och vid lön ska jag investera i ett par ordentliga löparskor.
Tänkte börja med PW med vagnen och sen 3 km i spår och ev till hösten klara 5... Men får se hur det går.
Gått ner yttligare lite... Men långt kvar till målvikten i och med att jag gick upp så mycket som jag gjort innan graviditeten.
Detta av endast amning och endel fika, lite mindre portioner mat än innan graviditeten men inget bantande än..
/S
Vad härligt att din kropp går tillbaka så bra. Håller på bli tokig på min :/
Jag blir också imponerad över att vissa klarar av att vara ensamstående, tänk de som även har flera barn. Man är lyckligt lottad som får så mycket hjälp och stöttning. Jobbigt att hon varit så grinig, men var det inte så att du trodde hon höll på få en tand? Det kan ju bidra till mycket skrik och gnäll och även feber om de har otur.
Hoppas det är bättre med lilltjejen nu <3 Kram